Floden som översvämmar mitt hem

I går var jag bara tvungen att börja ta itu med mitt hatobjekt nr:1, tvätten. Den breder ut sig och blir bara större och större, man kan inte fatta vart alla kläder kommer ifrån. Inte är de mina och inte min mans heller, ok för att arbetskläderna ligger där i högen, annat kan man ju inte begära . Men var kommer denna floda av smutsigt tyg, detta måste utredas.

Om man följer spåren bakåt kan man finna en grogrund inne på toaletten, där kan det ligga högvis med kläder. Min yngsta dotter tycker att de passar bra där på golvet i en stor hög, måste också erkänna att något kan vara mitt också men då bara av en slump. Det som är besvärligt är alla dessa högar som ligger överallt, i den yngstas rum finns knappt någon ledig golvyta kvar. Inte heller den äldsta har tvätt någon annanstans än på golvet.

Detta leder till ett väldigt stort problem nämligen följande:

Man har en ledig dag och känner i hela kroppen att tvätten måste klaras av för att inte mögla. Hela dagen ägnas åt att tvätta, vika, hänga, bära ut kläder och man börjar äntligen se golvet i tvättstugan. Förnöjsamt börjar man gå ner i varv och ser sig själv vilandes i den sköna soffan. Men då kommer chocken, den yngsta har plockat upp sin tvätt från sitt rum och man befinner sig på ruta ett igen. Soffan försvinner som en hägring och man börjar misstänksamt röra i högen. Visst låg den tröjan i tvättmaskinen i går och de byxorna är nog tvättade tre gånger denna vecka, hm. För att riktigt trycka ner sina gamla föräldrar kommer även den äldre med sin hög, aldrig blir det riktigt tomt.

Sedan orkar inte min kropp med allt hängande och vikande så det kan ju också vara en orsak så god som någon. Mannen i mitt liv pendlar ca 20 mil om dan så han är ju lite trött också.

Hur det gick med tvätten i går? Jo bra, sköljmedlet tog slut och mjuka kläder vill man ju ha så det blir nog tvätt en annan dag.

Tjingeling!