Nu är jag less på att inte få sova en hel natt i lugn och ro. De senaste veckorna har jag vandrat runt i huset, bytt säng men ändå inte kunnat sova som man ska. Kan inte hitta någon förklaring annat än mina bekymmer med kroppen och det tär verkligen, borde ju vara van.. Mannen säger att det är för att jag sover för länge på morgonen men det gör jag ju eftersom jag inte sover på natten. Detta med hönan och ägget, vilket kom först.
Det jag nu är rädd för är att en utmattning blir kontentan av det hela, vissa tecken finns. Orkar inte med hemmet, knappt min trädgård, gå ut och gå med hundarna finns knappt på kartan, det som fortfarande är kul är att sy. Men det finns dagar då inte heller det känns lockande för jag orkar inte, känns som att all kraft och energi går åt till att jobba min halvtid. Det ger då skuldkänslor för att jag inte gör något åt hemmet.
Varje liten sak som måste göras blir till stora berg att bestiga, hjälpa mamma, hjälpa döttrarna,göra ärenden, shoppa, städa, diska, till och med att bara vara. Det sistnämnda måste jag nog träna på med hjälp av avslappning. Den enda som verkligen förstår mig och mina tankar är yngsta dottern som själv har problem med olika saker, det är skönt att vi kan förstå varandra i alla fall.
Vilket gnällinlägg detta blev men måste få lite utlopp för mina tankar, ska försöka skriva något roligare sen.
Tjingeling!
