Nu har jag lite energi över till att skriva ner några rader om vår resa till Turkiet, kan hända att det blir flera kapitel i historen eftersom jag kan det här med att brodera ut lite för mycket.
Först vill jag bara berätta att jag känner mig färdig så här dagen innan midsommarafton..på alla sätt och vis. En hel massa har blivit gjort både "vanlig" tårta och smörgåstårta, den vanliga var lite originell. Man gjorde en browniesmet med krossad daim i, gräddade och lät svalna, hällde sedan över hemgjord jordgubbsfromage. Smeten blev jättegod så den går nog att äta.
Min mamma ska komma i morgon och ska sova över och när vi funderade på vad vi skulle laga för middag i morgon så fick vi en idé, surströmming....ymmie..... Det ska bli så gott för nu var det länge sedan. Under resten av helgen blir det lite sill och lite lax mm.
Nåja, åter till resan.
Vi klev upp tidigt på morgonen för att lämna hunden hos mamma, vilket kändes lite kymigt men vi skulle ju snart komma tillbaka och mamma skulle ju bo hos oss sedan. I alla fall kom vi till flygplatsen och checkade in, satte oss sedan för att vänta i vanlig ordning. Planet körde fram och alla traskade iväg till planet som snälla små lamm, lagomt uppspelta.
På planet lärde vi känna ett annat par, min man satt bredvid dem så det blev ju naturligt eftersom han är väldigt social. Starten gick bra och när vi väl var igång uppe i luften släppte värsta skräcken, sedan slank det ner lite öl mm vid första serveringen. När maten kom så hade man ju inga högre förväntningar på kvalitén och den såg onekligen konstig ut, berodde kanske på att den var av turkisk härkomst. Men jag var hungrig så jag försökte i alla fall äta lite grann, den yngsta ville inte ha ett smack men vi andra åt lite i alla fall. Efterrätten var någon konstig socker/gelégrej, usch vad äckligt sade vi godisälskande flickor.
Allt frid och fröjd tills...... Min vana trogen var jag ju tvungen att spilla ut ölet i mitt knä, stolen var klädd i skinnliknande material och det som inte sögs upp i knät rann vidare.....ni förstår att det inte var så bekvämt. Turligt nog hade min man packat ner en massa servetter som jag kunde använda för ingen kom vid mitt frenetiskt plingande, de höll på att sälja taxfree. Det var bara att bita ihop för snart var vi framme....sol....värme....buss i två timmar, med ett litet stopp under resan.
Det gick ganska bra att åka bussen och snart var vi framme i Alanya, någon man beundrade var chauffören som klarade att köra i alla trånga korsningar och gator. Den stannade med jämna mellanrum för att lasta av resenärer och vi började bli oroliga, alla hotell låg vägg i vägg med varann och vanliga bostadshus, hur skulle vårat vara. Det visade sig att det låg för sig själv och vi fick toppenrum med utsikt över poolområdet, det enda minus var att flickorna fick sitt rum en våning under men det funkade bra ändå. Vi hann fram innan det var dags för middag och den längtade vi efter väldigt mycket.
Forsättning följer... måste sova nu.
Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar